A
A
A
Textil & Design
»
Textilarvet
När Borås fick stadsprivilegier 1621 så var det för att bli en handelsstad. Knallarna från Borås försåg hela Sverige med tyg. Varför blev Borås textilstad? Hur har vi klätt oss genom åren? På Textilmuséet hittar du svaren!
För flera hundra år sedan vävdes det i varje stuga i Mark. Samhällen som Fritsla och Rydal är levande miljöer från textilindustrins storhetstid. Ett besök på Rydals museum får dig att känna hur det var.
Väveriet är navet i samhället Uddebo och har så varit i över hundra år. Företaget arbetar med framgångsrika designer; Mats Theselius och Claesson/Koivisto/Rune, Marcel Wanders och bröderna Campana är bara några av namnen.
Vackra damastdukar i hellinne och moderna kökshanddukar i halvlinne - det tillverkade Almedahls i Dalsjöfors när linneväveriet var som störst i mitten av 1900-talet. Nu finns här ett museum.
När jordbruket inte gav tillräckligt hjälpte stickningen till med försörjningen. I Gällstad söder om Ulricehamn startade trikåindustrin i Sverige.
Sven Erikson var en betydelsefull man för Sjuhäradsbygden. 1834 startade han Sveriges första mekaniska väveri i Rydboholm söder om Borås. Mycket av den gamla fabriksmiljön finns kvar och har nu blivit bostäder och kontor, bland annat för nya textilföretag.
Under flera decennier under 1900-talet blomstrade de stora tekoföretagen i Borås: Algots, Eiser, Konstsilke och många fler. Många av arbetarna var invandrare. Läs mer om tekobranschens uppgång och fall - och om hur det var att jobba i fabrikerna.
Samtliga
Bollebygd
Borås
Herrljunga
Mark
Svenljunga
Tranemo
Ulricehamn
Vårgårda
Linne från Almedahls
Tekoindustrin i Borås
Textilhistoria i Rydboholm
Trikå med tradition
Väveriet i Uddebo
Carl Malmsten-tyger i Överlida
Brukssamhället Rydal
Textilindustrins vagga
