På den plats där Harestads kyrka ligger idag, låg fram till 1853 en medeltida kyrka. Den var en av Bohusläns minsta, byggd i romansk stil. I mer än 800 år har alltså gudstjänst firats i Harestads kyrka.

Den nuvarande kyrkan uppfördes 1854. Den är byggd i natursten med elva fönster och tre dörrar, samtliga rundbågade. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med tresidigt kor samt torn i väster.

Kyrkan ligger vid Gamla torget och byggdes 1679-80 av byggmästaren Christoffer Brack från Schweiz. Kyrkan räknas som en av de mest kulturhistoriskt intressanta kyrkorna i trakten.
- Det man först lägger märke till, när man kommer in i kyrkan, är målnin-
garna som täcker hela taket, utförda av Göteborgsmålaren Erik Grijs.
- Det äldsta inventariet är predik-
stolen, tillverkad i början av 1600-talet, stod en gång i tiden i Domkyrkan i Göteborg.
- Ljuskronan framför läktaren kommer från kyrkan på Fästningsholmen.
- Votivskeppet, ett tremastat örlogsskepp från 1600-talet skänktes av rådmannen och handelsmannen Tormo Classon, som också innehade krog, föregångaren till dagens Fars Hatt.

Kungälvs kyrka är huvudkyrka i Kungälvs församling. Här firas gudstjänst varje söndag. Under våren 2006 håller kyrkan öppet för besökande på lördagar och under sommaren fungerar kyrkan som vägkyrka  och är öppen dagligen.

I slutet av 1700-talet började man diskutera ny kyrka i Lycke. Den stora sillperioden hade ökat folkmängden från 340 till över 1400 personer. Den gamla kyrkan var liten och i dåligt skick. Mycket lite är känt om den, men vid ett storskifte för Lycke by i slutet av 1700-talet ritade lantmätaren in en bild av kyrkan. Gamla kyrkans invändiga yta var bara 50 kvadratmeter.

1808 begärde sockenstämman uppskov med att bygga ny kyrka eftersom landet befann sig i krig och den stora sillperioden hade upphört. Det beviljades. Först söndagen den 14 maj 1826 lades grundstenen till den nya kyrkan. Bönderna i Lycke hade länge pläderat för en mindre kyrka men godsägare Kihlman på Tofta gård och prosten Sivertsson drev igenom byggandet av en större. Den 16 september 1827 invigdes kyrkan.

Trots att kyrkan verligen var byggd på "hälleberget" råkade men ganska snart ut för reparationer. Kyrkans väggar uppvisade bara efter några år sprickor och det visade sig att murarna gled på bergunderlaget. Detta åtgärdades 1846 genom att man borrade in järndubbar i berget vid foten av kyrkväggens utsida och därtill fick en smed i Gunneröd uppdraget att tillverka och fästa de järnstänger som fortfarande går mellan långväggarna inne i kyrkan.

Kyrkan byggdes på medeltiden och var då sammanbyggd med ett fransiscanerkloster. När klostret revs på 1500-talet byggdes det nuvarande tornet.

Kyrkan har byggts om och restaurerats ett flertal gånger, senast i mitten av 1990-talet då den målades vit. Den gamla klosterbrunnens läge är markerat med stenar på gatan utanför kyrkan.

Kyrkan har ett medeltida ursprung och på 1600-talet försågs kyrkan med ett torn. I början av 1700-talet byggdes kyrkan ut. Kyrkan har vackra takmålningar i molnformationer och figurgrupper mot en blå himmel. Dopfunten är från 1200-talet och krucifixet är från 1300-talet.

Torsby kyrka är en romansk kyrka av sten från 1800-talets mitt, men tornet, som är bevarat från den medeltida kyrkan, hör till de äldsta i landet. När den gamla kyrkan revs 1851, lät man tornet stå kvar och fogade det nya kyrkorummet till detta.

De tidigaste uppgifterna om Torsby härrör från 1300-talet. Namnet Torsby förekommer i ett brev från 1383, skrivet av Anunder Gunnarsson, präst i Torsby. Dessutom finns uppgifter om Torsby kyrka i Biskop Eysteins Jordebog, en förtckning över alla kyrkliga egendomar i Olso stift omkring 1400. Biskop Eystein genomförde en visitation i Torsby 1388, och han noterade då vilka egendomar kyrkan hade, gåvor som hade inkommit till kyrkan under året m.m.

Kyrkan fick sitt nuvarande utseende vid restaurationen 1949. Vissa om och tillbyggnader samt målningsarbeten utfördes 1982 och 1984. Orgeln byggdes 1990. I samband med detta inreddes ett litet rum under läktaren, där den som önskar sitta avskilt kan delta i gudstjänsten med hjälp av högtalare och fönster in mot kyrkorummet