Man hade länge forslat timmer längs ån och både sågat och osågat virke var
en stor handelsvara . Många var de fartyg som kom seglande för att köpa
trälast. Sedan Bohuslän blivit svenskt genom freden i Roskilde 1658, fick snart regeringen i Stockholm intresse för att anlägga en handelsplats i norra Bohuslän samt att försvenska den nya provinsen. Den svenska regeringen hade tidigare genom lagstiftning förbjudit all handel från lastplatser och man höll fast vid att handel skulle ske enbart från städer. Därför måste norra Bohuslän få en egen stad. Den nya staden skulle också bli en befäst ort som kunde försvara det nyligen erövrade landskapet. När man skulle välja plats för den nya köpstaden föll valet på Strömmens lastplats troligtvis pga den goda hamnen och möjligheterna att bygga befästningar i bergen till stadens försvar. Strömmen fick köpingsrättigheter 1667 och stadsprivilegier strax därefter.
     
Strömstad profilerade sig snart som en viktig sjöfartsstad och under den
stora sillfiskeperioden under 1700-talets andra hälft blomstrade handeln.
Salt sill, torrfisk och trävaror var stora handelsvaror och flera stora
handelsfartyg hade hemmahamn i Strömstad. Samtidigt som det fiskades sill
som aldrig förr lades fundamenten till det som senare skulle bli Strömstads
signum; badorten. Strömstad är bland de äldsta badorterna i Sverige men man
vet inte exakt vilket  år badortslivet började i stan. Vad man däremot vet
är att det dracks brunn vid Lejonkällan 1782. Brunnens mineralhaltiga vatten
ansågs bota sjukdomar som epilepsi, paralysi, reumatism mm. Brunnskurer var
på modet  vid den här tiden och man ansåg att uteaktiviteter tillsammans med
brunnsdrickning var mycket hälsofrämjande. Det byggdes ett antal  kallbadhus
och varmbadhus i Strömstad det närmsta seklet. I de gamla badhusen fanns
finesser som duschbad, gyttjebad, karbad och tångbad, behandlingar som är
högaktuella än idag och som också görs i vårt nuvarande varmbadhus, uppfört
1909. Efter att ha varit utan kallbadhus några decennier har Strömstad åter
fått ett kallbadhus, invigt 2005.
   
Till badortslivet hörde också sommarrestauranger samt platser för kulturella
nöjen och sällskaplig samvaro. Societetshuset Skagerack, byggdes upp på
rekordtid 1877 då Strömstad stod utan salong  till följd av den stora
branden som drabbade centrala stan året innan. Idag bjuds här konserter,
julshower mm samt servering. Ett stenkast från Skagerack har sedan mitten av
1800-talet  drivits restaurang på Laholmsudden. Hundra år senare tillkom
även en hotelldel. Anläggningen brann ner till grunden på 1970-talet och det
nuvarande Laholmen Hotell stod klart 1984.
  
Strömstad har i århundraden varit känd för sin handel så även idag. Dagens
stora antal besökare under sommaren samt gränshandeln gör att Strömstad året runt har ett handelsutbud utöver det vanliga.