A A A

Skriv ut, endast listningsresultat, produktblad och artiklar

Boråsmode i Solheim

Europas bästa golftjejer ska åter marknadsföra svenskt dammode internationellt. Det sker vid Solheim Cup, mellan USA och Europa, som spelas vartannat år. Nästa turnering avgörs i augusti 2009 utanför Chicago.

Det europeiska lagets nyutnämnda kapten, Alison Nicholas, har besökt Borås och modeföretagen Pret á Porter och Oscar Jacobson för att gå igenom de nya kollektionerna.

- Svenskt mode håller högsta klass när det gäller både modegrad och kvalitet. Dessutom är det snygga kläder. Därför har vår organisation beslutat att förnya avtalet, som gäller de kläder tjejerna ska ha på sig utanför banan under Solheim Cup, säger Alison Nichols i ett pressmeddelande.

Totalt rör det sig om 15 spelare och lika många caddies som ska göra PR för svenskt mode.

Källa: Nättidningen TEKO.

Sysal hos Eiser. Foto från Textilmuseets arkvi.

Algots, Eiser och Borås Wäfveri - textilföretag med en unik historia

Algots, Eiser, Borås Wäfveri och Konstsilke - det är några av de företagsnamn som för alltid har en plats i den svenska textilhistorien. Under storhetsåren arbetade runt 70 procent av arbetskraften i Borås inom textil- och konfektionsbranschen. Men det är inte bara en solskenshistoria utan handlar också om slitsamt fabriksarbete, ökande konkurrens och konkurser.

Underkläder från Eiser i Borås. Foto från Textilmuseets arkiv.

Underkläder från Eiser. Foto från Textilmuseets arkiv.

13 TRIKÅFÖRETAG BLIR ETT

1900-talets utveckling i Borås handlar mycket om framväxten av de stora textil- och konfektionsföretagen. Bland de mest kända är Algots - med sin slogan "Säg Algots, det räcker!" - det tekniskt avancerade Svenskt konstsilke som gjorde tråd av pappersmassa, Borås Wäfveri och Eiser som båda hade flera fabriker i staden.

Eiser hette från början Sveriges Förenade Trikåfabriker AB och bildades genom att 13 små trikåföretag slogs ihop 1913. Carl Eiserman blev direktör - därav fick företaget namnet Eiser så småningom. Trikå var på uppgång under mellankrigstiden och användes allt mer i klänningar och underkläder. Eiser gick lysande under många år. Men under 1960- och 70-talen drabbades företaget av den stora textilkrisen och gick så småningom i graven trots stort statligt stöd.

Liisa Heino kom från Finland till Borås och fick jobb på Algots. Foto: Lena Löfgren.

Liisa Heino. Foto: Lena Löfgren.

LIISA HIENO - EN AV MÅNGA FINLÄNDARE I TEKOINDUSTRIN

Ett annat mycket stort företag var Algots, startat 1913 av Algot Johansson från Roasjö. Han var en riktig knalle med sinne för affärer redan som barn. Algots blev med tiden ett av de allra största konfektionsföretagen i Sverige, känt inte bara för sina arbetskläder utan också för att man införde löpande bandet. Vid symaskinerna satt många invandrare framförallt från Finland, Grekland och Jugoslavien.

- Jag kom från Finland 1967 och fick jobb på Algots direkt, berättar Liisa Heino i Borås. Jag trivdes bra och slapp det tyngsta arbetet vid symaskinerna. Jag synade kläder och packade dem på lagret.

Liisa berättar att många sömmerskor fick förslitningsskador av de enformiga arbetsställningarna, men på den tiden tänkte man inte på sådana saker. Inte heller fanns hörselskydd. Hon tycker ändå att det var bra år på Algots, även om det märktes att företaget gick dåligt. Algots gick i konkurs 1977.

Strumpor från Eiser - klassisk svensk trikå. Foto: textilmuseets arkiv.

BORÅS - EN TEXTILBYGD ÄN IDAG

Än idag lever textilindustrin i Borås, fast på nya sätt. De stora företagen är borta, har flyttat produktionen utomlands eller blivit uppköpta. Några är kvar fast i mindre skala: Oscar Jacobson, Fristad och Svenskt konstsilke är några.

Dessutom finns det ungefär 160 mindre företag inom textil och konfektion, både gamla och nya. Flera modeföretag har huvudkontor i Borås, till exempel MQ, Prêt-a-Porter och Svea.

Källor: Borås stads historia del 3 och Tråden som håller.

Linne från Almedahls Tekoindustrin i Borås Textilhistoria i Rydboholm Trikå med tradition Väveriet i Uddebo Carl Malmsten-tyger i Överlida Brukssamhället Rydal Textilindustrins vagga